apple stories
Fr?n g?rd till hav: Mangroveskog bevaras f?r att trygga f?rs?rjningen och skydda planeten
Apples samarbete med Applied Environmental Research?Foundation bidrar till att skydda och bevara mangroveskog i Maharashtra i Indien
Bara tio?mil s?der om den pulserande indiska hamnstaden Mumbai i Maharashtra v?xer tv? unika v?rldar fram. Den pulserande staden med sina skyskrapor, restauranger, hotell, shoppingdistrikt, otaliga tuk-tuks och moderna bilar ger plats ?t grusv?gar, palmer, getter, kor sp?nda framf?r tr?k?rror, sm? utomhusmarknader och serveringar vid v?gkanten.
Staden Alibag ?r navet i distriktet Raigad och kopplar samman Mumbai med ett n?tverk av floder som rinner ut i Arabiska?havet. L?ngs kusten v?xer det 21?000 hektar mangroveskog – ett av jordens mest naturliga skydd mot klimatf?r?ndringarnas p?verkan, s?som of?ruts?gbara monsuner, stigande vattenniv?er, cykloner, ja till och med tsunamiv?gor. Samtidigt absorberar de koldioxid fr?n luften och lagrar den i form av s? kallat bl?tt kol i jorden, v?xtligheten och annat organiskt material.?
Applied Environmental Research Foundation (AERF) – som Apple gav anslag till ?r 2021 – unders?ker hur man kan skydda mangroveskogarna i omr?det genom att skapa alternativa, h?llbara arbetstillf?llen i lokalsamh?llena som b?de utnyttjar och gynnas av den biologiska m?ngfalden och motst?ndskraften i mangroveskogarnas ekosystem. Avtalen inneb?r att byborna f?r l?ngsiktigt st?d i utbyte mot att de bevarar omr?det och st?ller om till en lokal ekonomi som blomstrar n?r mangroveskogarna m?r bra.?
AERF anv?nder sig ?ven av resultaten fr?n Conservation?Internationals pilotstudie om bl?tt kol i Cispatá i Colombia, som p?b?rjades 2018.
”Kampen mot klimatf?r?ndringarna ?r en kamp f?r de m?nniskor ?ver hela v?lden vars liv och levebr?d ?r mest hotade av krisen, och det ?r k?rnan i v?rt arbete – fr?n Colombia till Kenya till Filippinerna”, s?ger Lisa?Jackson, Apples Vice President for Environment, Policy, and Social Initiatives. ”I och med v?rt nya samarbete i Indien forts?tter den h?r positiva utvecklingen, det bidrar till att samh?llet f?r ekonomiska f?rdelar av att ?terst?lla mangroveskogarna som skyddar dem mot klimatf?r?ndringarnas v?rsta f?ljder.”
Archana Godbole, ledare f?r AERF, har ?lskat naturen sedan hon var barn. ”V?xter ?r en symbol f?r tidens g?ng”, s?ger hon. ”O(jiān)ch tr?d ?r en symbol f?r t?lamod. De ?r tysta ?sk?dare genom tiderna – ju mer jag studerar och f?rst?r dem, desto mer ?dmjuk k?nner jag mig inf?r dem. Upplevelserna har inspirerat mig att k?mpa f?r att bevara och r?dda tr?d och skogar.”?
Godbole, som ?r utbildad v?xttaxonom, har de senaste 30??ren specialiserat sig p? samh?llsbaserat naturskydd. I Raigad f?rs?ker AERF sluta avtal om att bevara mangrovskogarna med samh?llen som har f?rlorat sina sk?rdar och b?rdiga ?kermarker p? grund av saltvatten och brustna f?rd?mningar.
”Lokalbefolkningen och deras f?rf?der var b?nder, och pl?tsligt n?dde havet ?nda fram till farstukvisten”, s?ger Godbole. ”Men nu har de l?rt sig nya f?rdigheter och att hantera den nya situationen. Idag vet alla vet att mangroveskogar f?ngar upp koldixid och ?r viktiga vapen i kampen mot klimatf?r?ndringarna. D?rf?r ?r vi glada ?ver att finnas p? plats och samarbeta med lokalbefolkningen f?r att se vilka f?rdelar de kan ha av mangroveskogarna. Vi hoppas att vi kan skapa en k?nsla av djup samh?righet med marken och mangroveskogarna.”?
Nedan finns bilder p? n?gra bybor och en skymt av deras uth?llighet inf?r de ?kande klimatproblem som de st?r inf?r.
Karanjveera ?r en liten by med b?nder och fiskare – som vanligtvis f?ngar krabba och r?kor – och deras familjer. Namdev Waitaram More ?r by?ldste och expert p? traditionella fiskemetoder. I 75 ?r har han levt sitt liv i samspel med mangroveskogen och han har respekt f?r de skyddande egenskaper som har hindrat saltvattnet fr?n att tr?nga upp i risf?lten.?
More och hans kusin hj?lper nu AERF att komma i kontakt med andra bybor f?r att prata om hur man ska bevara salta v?tmarker och mangroveskog. ”Mangroveskogen ?r som en svamp”, s?ger han. ”Det finns ett band mellan m?nniskorna h?r och mangrovetr?den. Om de f?rsvinner, s? f?rsvinner v?ra f?rd?mningar, och d? f?rsvinner v?ra risf?lt. Vi ?verlever tack vare bandet mellan v?r mat, v?ra f?rd?mningar och v?ra mangrovetr?d.”?
Usha och hennes son Tushar Thakur ?r b?nder fr?n Hashiware, en by l?gs floden Amba, vars odlingsmarker ligger helt under saltvatten sedan en lokal f?rd?mning brast 1990. Marken ?r nu en mangroveskog, men ett par meter fr?n flodens str?nder sticker det upp ?vergivna hus ur det grumliga vattnet, som p?minner om omr?dets f?rflutna. Thakur var en av de f?rsta byborna som skrev under ett avtal med AERF om att skydda mangroveskogen.
Sedan 1966 har mangroveskogen vuxit p? odlingsmarkerna som en g?ng tillh?rde b?nderna i Hashiware.
”Med v?rt arbete och medvetenhet om hur viktig mangroveskogen ?r och m?jligheten att skapa h?llbara verksamheter som genererar inkomst har vi gett kustsamh?llena i Raigad hopp om framtiden”, f?rklarar Godbole fr?n?AERF.
Mangroveskogarnas f?rm?ga att skydda byar vid den indiska kusten har nyligen satts p? prov. N?r en gigantisk jordb?vning under vattnet utanf?r Indonesien utl?ste den enorma tsunami som bland annat sk?ljde ?ver Indiens ?stkust 2004, ins?g folk att mangroveskogarna var tysta v?ktare som absorberade v?gornas kraft och d?rmed skyddade byarna bakom dem. Under de senaste ?ren har regionen allt oftare drabbats av kraftiga cykloner, bland annat i Nisarga 2020 och Tuktae 2021. I Raigad arbetar familjer i byarna med att skydda mangroveskogarna och d?rmed ?ven sig sj?lva och sitt levebr?d.?
I byn Ganesh Patti gick b?nderna med p? att underh?lla sina delar av bevattningsdiket som skiljer odlingsmarken fr?n mangroveskogen och flodbanken. Men de enskilda b?ndernas arbete r?ckte inte till. Enligt den lokale fiskaren Mangesh Patil, vars hem nu ?r i ruiner och omgivet av mangrovetr?d, var det kraftiga v?gor och stigande vattenniv?er som ledde till att f?rd?mningen gradvis f?rst?rdes.
Men f?r inv?narna i den sjunkna byn k?ndes det som om det skedde ?ver en natt.?
”Tidvattnet steg medan vi l?g och sov”, s?ger Pati. ”P(pán)l?tsligt forsade vattnet in och dr?nkte v?ra madrasser. P? morgonen ins?g vi att hela vyn stod under vatten.”
N?r vattnet drog sig undan kunde byborna se f?r?delsen, och de ins?g att de m?ste b?rja om fr?n b?rjan. Efter att ha flyttat till en n?rliggande by fortsatte m?nga att titta till sina tidigare hem, g? till det lokala hindutemplet och fiska r?kor och krabbor i vattnen d?r de v?xte upp. Det gjorde ?ven Patil och hans bror.?
”Alla m?nniskor m?ste l?ra sig att ?verleva oavsett naturens nycker”, s?ger Patil. ”Det ?r det vi har gjort, och nu finns det ett band mellan oss och mangrovetr?den. Det var h?r vi f?ddes – och vi ?r lyckliga h?r. S? vi kommer alltid tillbaka.”?
Ut?ver att finansiera avtal med byarna i omr?det, anv?nds Apples anslag till att k?pa in och dela ut b?rbara friluftsk?k som drivs med biobr?nsle, s? att byborna kan laga mat utan att beh?va hugga ner mangrovetr?d.
Bhavik Patil ?r en lokal fiskare fr?n Pen Vash och expert p? hur man livn?r sig p? mangroveskogarna. Han har hj?lpt AERF i samtalen med byborna i Raigad. Patil kommer fr?n en fiskarfamilj och ber?ttar att hans f?r?ldrar brukade s?tta upp en gunga i mangrovetr?den som han och hans bror kunde leka med medan f?r?ldrarna fiskade p? floden. Idag ?r han inte bara fiskare utan en av m?nga – bland andra Mothe?Bhal och Vithalwadi – som f?rhandlar med sina grannar i byn om hur man kan bevara mangroveskogarna och anv?nda dem p? ett h?llbart s?tt. F?r att skydda tr?den ber de bland annat byborna att samla torra grenar fr?n marken.?
Medlemmarna i AERF brinner f?r sitt jobb med att skydda mangroveskogen. Godbole och Jayant Sarnaik grundade organisationen f?r 27??r sedan och de har fortsatt att str?va efter att skapa naturskydd p? gr?srotsniv? ?nda sedan dess.?
”Att skapa motst?ndskraft mot klimatf?r?ndringar ?r en st?ndig process f?r kustn?ra samh?llen”, s?ger Sarnaik fr?n AERF. ”Eftersom de h?r samh?llena har funnits l?ngs kusten i m?nga generationer, s? kan de havet och vet mycket v?l hur det samspelar med klimatet. Klimatf?r?ndringar ?r inte ett nytt fenomen f?r dem, men de senaste fem till tio??ren har de upplevt drastiska f?r?ndringar. De senaste cyklonerna har f?tt inv?narna att bli varse hur viktiga mangroveskogarna ?r som naturligt skydd mot den h?r sortens katastrofer. De v?ckte ocks? intresset f?r mangroveskogar i andra delar av landet.”?
Framtiden ser, precis som Godbole s?ger, lovande ut. ”Samarbetet med Apple och Conservation International ?r ett fantastiskt tillf?lle att unders?ka hur bevarandet av mangroveskogen kan inneb?ra f?rdelar f?r samh?llet”, s?ger hon. ”?ven om problemen med att bevara mangroveskogen ?r m?nga och varierar fr?n plats till plats inom omr?det d?r vi driver projektet, s? ser vi m?nga m?jligheter. Vi utbildar v?r grupp av unga entusiastiska medarbetare och lokalbor om bl?tt?kol och ?r ?vertygade om att vi kommer att n? l?ngt i arbetet med att bevara mangroveskogarna i det livliga kustomr?det l?ngs Arabiska?havet.”
Apple bidrar aktivt till insatser f?r att ?ka klimatresiliensen i v?rlden p? ett s?tt som ?r ekonomiskt gynnsamt f?r de samh?llen som p?verkas mest av klimatf?r?ndringarna. Det senaste ?ret har Apple st?ttat Irrecoverable Carbon Finance Labs arbete med att skydda n?gra av v?rldens k?nsligaste ekosystem tillsammans med Conservation?International. Apple har ?ven delfinansierat forsknings- och pilotprojekt f?r att ?ka antalet naturbaserade koldioxidlager i Kina tillsammans med China Green Carbon Foundation. Apple sk?nker nu pengar till V?rldsnaturfonden f?r varje Apple-produkt som k?ps med Apple?Pay p? Apple?Store, i Apple?Store-appen eller p? apple.se under veckan kring jordens?dag. Dessutom st?der man Climate?Crowd, som ?r ett WWF-program f?r att ?ka klimatresiliensen i lokalsamh?llen och fr?mja h?llbar f?rs?rjning.
Dela artikeln
Media
-
Texten i den h?r artikeln
-
Bilder i den h?r artikeln