apple stories
Apples ?terst?llningsfond odlar nya r?tter i Atlantskogen
?terst?llningsfondens projekt i Sydamerika ?terplanterar skog, en planta i taget
I den sydamerikanska Atlantskogen menar m?nga att livet ?r beroende av en moder, den ?verl?gsna matriarken som ger liv ?t alla. Det st?mmer f?r skogens v?xter och djur, och till och med f?r tr?den som tornar upp sig mot solen samtidigt som de ger skugga ?t livet i undervegetationen.
Det uppskattas att det finns 5?000?olika tr?darter i Atlantskogen idag. Tv? tredjedelar av dessa ?r utrotningshotade efter ?rhundraden av avverkning och exploatering. Att ?terst?lla regnskogen – i ett omr?de p? mer ?n 40?miljoner?hektar i Brasilien – har varit sj?lva k?rnan i Apple-st?dda projekt i regionen. Ett av projekten utf?rs in?t land fr?n kuststaden Trancoso i den brasilianska delstaten Bahia, d?r ett f?retag odlar plantor fr?n modertr?d, de mest motst?ndskraftiga tr?den fr?n olika arter som har ?verlevt f?r?delsen i regnskogen.
”Vi b?rjade med b?sta m?jliga genetiska material som sk?rdats i ett enormt, inhemskt reservat i Atlantskogen”, f?rklarar Bruno?Mariani, grundare och vd f?r skogsf?rvaltnings- och investeringsf?retaget Symbiosis. ”Syftet ?r att locka massor av djur och insekter.”
Symbiosis, som grundades 2008, har samlat in, lagrat och planterat fr?n fr?n modertr?d av olika brasilianska arter sedan 2010. ”Modertr?det representerar naturen som ger oss all den energi och den grund vi beh?ver f?r ?terst?llandet. Modertr?det ger oss allt”, s?ger Mickael?Mello, chef f?r Symbiosis plantskola.
Symbiosis ?r en av tre investeringar i Apples ?terst?llningsfond som presenterades 2021 med m?let att anv?nda fler naturbaserade l?sningar f?r att ta itu med klimatf?r?ndringarna. Tillsammans med Goldman?Sachs och Conservation?International har ?terst?llningsfonden investerat i tre projekt f?r koldioxidupptag i Brasilien och Paraguay med m?let att ge f?rdelar som r?r sig l?ngt bortom koldioxiden – fr?n att st?rka lokala m?jligheter till f?rs?rjning till att ?ka den biologiska m?ngfalden.
Fr?n v?nster till h?ger: (1) Fabiane Souza M. Delmira leder teamet p? plantskolan och ?vervakar fr?magasineringen hos Symbiosis. H?r henne beskriva vikten av att anv?nda fr?n fr?n modertr?d f?r att f? fram plantor. (2) I Symbiosis fr?magasin st?r det hyllor fulla av beh?llare med hundratusentals fr?n av h?g kvalitet fr?n de mest motst?ndskraftiga tr?den p? f?retagets mark i Atlantskogen.
Uppifr?n och ner: (1) Fabiane Souza M. Delmira leder teamet p? plantskolan och ?vervakar fr?magasineringen hos Symbiosis. H?r henne beskriva vikten av att anv?nda fr?n fr?n modertr?d f?r att f? fram plantor. (2) I Symbiosis fr?magasin st?r det hyllor fulla av beh?llare med hundratusentals fr?n av h?g kvalitet fr?n de mest motst?ndskraftiga tr?den p? f?retagets mark i Atlantskogen.
Sedan Symbiosis f?rsta plantering, som bestod av 160?olika arter som spreds ut ?ver ett omr?de som alltid kommer att skyddas fr?n avverkning, har f?retaget ut?kat sitt ?terst?llande av hotade inhemska tr?d. I och med Symbiosis anstr?ngningar att minska f?rlusten av biologisk m?ngfald har f?retaget ?tagit sig att bevara 40?procent av sin mark med naturliga flerartsskogar samtidigt som resterande mark ger v?rdefulla tropiska tr?slag fr?n ansvarsfullt skogsbruk. Efter att ha planterat 800?hektar av skogsland med biologisk m?ngfald under tio ?rs tid har f?retaget nu ambitionen att plantera ?ver en?miljon plantor p? 1?000?hektar bara under 2024.
”Tr?d arbetar i grupp, som ett n?tverk” s?ger Mariani. ”De ?r sociala varelser och de vill hj?lpa varandra. Olika arters r?tter str?cker sig olika djupt ner i jorden, s? de konkurrerar inte med varandra – de samarbetar.”
Atlantskogen ligger l?ngs Sydamerikas ?stra kust. Skogen har sin b?rjan i nord?stra Brasilien och str?cker sig in?t land och ner till syd?stra Paraguay och norra Argentina. Den ?r bara 64?kilometer bred vid sin nordligaste punkt och breder ut sig ungef?r 322?kilometer in?t land fr?n sin s?dra kustlinje vid Atlanten. Efter ?ver 500??r med avskogning har regnskogen utarmats med 80?procent n?r terr?ngen anv?nds som jordbruksmark f?r kaffe, kakao, sockerr?r och andra gr?dor samt som betesmark f?r boskap. Mycket av regnskogen har utarmats p? v?rdefulla tr?slag – som bresilja och ?kta palisander som anv?nds till m?bler, i byggindustrin och till och med i gitarrer och andra musikinstrument. Idag ser man en liknande utveckling i Amazonas.
Ber?kningar visar att Atlantskogen har ett potentiellt ?terbeskogningsomr?de p? omkring 40?miljoner hektar. Symbiosis strategi f?r skogsbruk syftar till att skapa h?llbara skogar av h?g kvalitet samtidigt som man forts?tter kampen mot klimatf?r?ndringar med ett av de mest v?sentliga verktygen f?r koldioxidbindning som finns: naturen sj?lv. ”Vi balanserar framst?llningen av tr? med kollager”, f?rklarar Alan?Batista, Symbiosis CFO, som har studerat skogsbruk och vars karri?r sp?nner sig ?ver massa- och pappersindustri, aff?rsstrategi, ekonomi och finans.
”Tr?biomassa skapar faktiskt mycket kol som lagras h?r, och vi vet att det lagras mycket kol i jorden ocks?”, s?ger Batista. ”N?r det kommer till att sk?rda m?ste vi t?nka hela v?gen fr?n b?rjan till slut av cykeln. Vi bedriver kontinuitetsskogsbruk, vilket inneb?r att vi f?rvaltar skogen f?r best?ndighet. Marken ska alltid vara t?ckt av skog.”
Efter sin skogsm?starexamen ?gnade Symbiosis CFO Alan?Batista de f?rsta ?ren inom massa- och pappersindustrin ?t att finslipa sina tekniska kunskaper kring att f?r?ka och klona plantor innan han tog sin masterexamen utomlands, d?r hans intresse f?r nya sorters skogsbruk med inhemska arter v?xte fram.
Fr?n v?nster till h?ger: (1) Mickael Bandeira de Mello, chef f?r plantskolan p? Symbiosis, har uppdraget att f? planteringen att v?xa fr?n 800?hektar p? tio ?r till 1?000 hektar p? ett ?r. (2) Skogsm?staren Victor?Leon Rocha?Araújo analyserar hur det g?r p? Symbiosis tidigare planteringsplatser – fr?n jordkvalitet till tr?dh?lsa – f?r att kunna planera f?r framtida planteringsplatser.
Uppifr?n och ner: (1) Mickael Bandeira de Mello, chef f?r plantskolan p? Symbiosis, har uppdraget att f? planteringen att v?xa fr?n 800?hektar p? tio ?r till 1?000 hektar p? ett ?r. (2) Skogsm?staren Victor?Leon Rocha?Araújo analyserar hur det g?r p? Symbiosis tidigare planteringsplatser – fr?n jordkvalitet till tr?dh?lsa – f?r att kunna planera f?r framtida planteringsplatser.
F?r att r?kna ut hur mycket kol som lagras i marken har Symbiosis anv?nt Space?Intelligences satellitdata, ekologisk kunskap och maskininl?rning f?r att skapa kartor ?ver markt?ckning, f?r?ndring av markt?ckning och kol i skogen. Satellitdata integreras med avl?sningar fr?n appen ForestScanner, som g?r f?ltm?tningar med LiDAR-tekniken p? iPhone f?r att fastst?lla ?lder och v?xttakt. ”De hj?lper oss att unders?ka egendom och markanv?ndning – hur mycket som ?r betesmark, skogsmark och retroaktiv avskogning”, f?rklarar Batista.
En del av processen ?r att identifiera omr?den med mark som tillh?r ursprungsbefolkningen, vilka Symbiosis snart hoppas kunna samarbeta med f?r att identifiera och samla fr?n fr?n modertr?d p? deras mark. Efter att ha bes?kt Amazonas 2007 f?r att se hur ursprungsbefolkningen ?terplanterade skog i ett omr?de som hade f?rst?rts av avverkning l?ngs den peruanska gr?nsen blev Mariani inspirerad.
”Ledarna pratade med mig om klimatf?r?ndringar och de tog med mig till en plats d?r de hade ?terplanterat skog, och det s?g ut som en ursprunglig skog”, erinrar sig Mariani. ”Det var inspirerande att se kraften i ?terst?llandet av naturen och hur traditionell kunskap kan kombineras med vetenskap.”
Knappt 260?mil sydv?st om Trancoso p?g?r ett annat av ?terst?llningsfondens projekt p? Forestal?Apepu i San?Pedro-distriktet i Paraguay.
I den h?r sydv?stra regionen av Atlantskogen utvecklar Forestal?Apepu snabbv?xande eukalyptusskogar f?r h?gkvalitativ timmerproduktion p? mark som var sk?vlad f?r ?rtionden sedan samtidigt som man skyddar den ?terst?ende naturskogen och planterar inhemska arter i olika experimentella f?rs?k. Genom att fokusera p? h?gkvalitativt timmer som f?rvaltas under l?ngre odlingscykler skapar Forestal?Apepu mer koldioxidupptag och mer l?ngvarig inlagring p? sin skogsmark. De hoppas ?ven att de gedigna tr?produkter som tillverkas av deras h?gkvalitativa timmer lindrar trycket p? naturskogen i sig, vilket resulterar i att kol lagras i l?nglivade tr?produkter ?ven efter att ett tr?d har huggits ner.
En v?sentlig del av Forestal Apepus arbete str?cker sig bortom skogens gr?nser. Projektet st?ttar ?ven lokalsamh?llen genom en rad initiativ f?r social p?verkan i n?rliggande San?Estanislao i Paraguay.
I generationer har inlandsregionen f?rlitat sig p? skogen f?r timmer, ved och jordbruksbehov. Inom ramen f?r Apples ?terst?llningsfond arbetar Forestal?Apepu tillsammans med lokalsamh?llen f?r att identifiera alternativa k?llor till kompletterande inkomst som kan mildra trycket p? timmerskogarna i omr?det. Det kan bland annat r?ra sig om anst?llning p? f?retagets eukalyptusfarmer som ?r certifierade av Forest?Stewardship?Council, markarrenden enligt en modell f?r kontraktsodling (d?r sm?skaliga mark?gare tilldelas plantor och teknisk hj?lp f?r att odla och f?rvalta timmer), kycklingproduktion genom en lokal kvinnof?rening samt yerba?mate-odling.
I 40 ?r har Graciela Gimenez bott i det lilla samh?llet Cururu’o med 1?200?inv?nare. Varje morgon vaknar hon klockan fem f?r att p?b?rja sin dagliga rutin att mata h?nsen, byta deras vatten, st?da huset, laga mat till familjen och ta hand om allt som kan uppst? i kvinnof?reningen som hon var med och grundade och ?r ordf?rande f?r.
”Jag har alltid varit v?ldigt engagerad i samh?llet”, s?ger Gimenez. ”De tycker om att jag har makten att f? saker att h?nda.”
Efter flera m?ten med Gladys Nu?ez som ?r ansvarig f?r sociala kontakter p? Forestal?Apepu samlades Gimenez och kvinnorna i samh?llet f?r att utveckla en inkomstk?lla genom att f?da upp kycklingar. Tidigare hade hush?llen oregelbunden inkomst prim?rt fr?n dagsverken p? mark i n?rheten. Efter att Forestal?Apepu ut?kade Graciela?Gimenez h?nshus med 21?kycklingar 2023 har hon numera 51?h?nor som producerar ?gg och k?tt ?t familjen att ?ta och s?lja.
”Vi m?ste ta hand om v?ra grannar, som ?ven borde vara v?ra allierade”, s?ger Nu?ez. ”Alla fr?n de h?r samh?llena som jobbar p? Apepu, ?ven jag, f?r varje dag l?ra sig om skogsf?rvaltning, som exempelvis h?lsa och s?kerhet vad g?ller bek?mpningsmedel eller hur man b?ttre anv?nder naturliga resurser. Att vi som samh?lle l?r oss tillsammans kommer att gynna milj?n.”
Ramon Mariott (till h?ger) och hans familj l?mnade regionen Chaco i Paraguay 1962 f?r att flytta till Palomita?I, d?r de genast s?g den b?rdiga jorden vid sitt nya hem. Mariottis pappa b?rjade odla yerba?mate och l?rde honom vanskligheterna med att sk?rda v?xten som m?nga paraguayaner f?rlitar sig p? som t?rstsl?ckare.
Ramon Mariotti, ledare i samh?llet Palomita?I, bosatte sig i omr?det 1962 efter torka och f?rst?relse i Chaco-regionen. I omr?det har han odlat yerba?mate, ett ?rtte som f?r m?nga paraguyaner ?r den enda substans som sl?cker deras t?rst. Mariottis pappa l?rde honom alla konster och knep med hur man odlar, s?som att veta n?r bladen ?r redo att sk?rdas, hur f?rsiktigt man m?ste plocka dem f?r hand, hur man torkar och maler dem samt hur man avg?r vilka som ?r b?st att s?lja.
”?nda sedan vi kom hit har vi insett hur b?rdig den h?r marken ?r”, s?ger Mariotti. ”Det ?r som att ha naturens mataff?r omkring oss. Vi kan plantera vad som helst.”
Fr?n v?nster till h?ger: (1) Alvaro Ramirez ?r en av Forestal Apepus mer erfarna skogsm?stare och CTO med ansvar f?r all markverksamhet p? plats. (2) Skogsm?staren Belén Osario arbetar tillsammans med Ramirez och ?r ansvarig f?r sk?tseln av olika timmerplatser.
Uppifr?n och ner: (1) Alvaro Ramirez ?r en av Forestal Apepus mer erfarna skogsm?stare och CTO med ansvar f?r all markverksamhet p? plats. (2) Skogsm?staren Belén Osario arbetar tillsammans med Ramirez och ?r ansvarig f?r sk?tseln av olika timmerplatser.
F?r att hj?lpa dem att ut?ka sin sk?rd har Mariotti arbetat tillsammans med Alberto Florentín p? Forestal Apepu f?r att f?rb?ttra deras planteringsprocess, till exempel med kunskap om n?r man ska plantera och hur t?tt plantorna ska s?ttas.
Florentín har varit skogsm?stare i 40??r och rest runt i hela Paraguay, f?rst tillsammans med skogsstyrelsen och d?refter med Museo Boisés Bertoni, ett naturreservat d?r han hj?lpte till att rekrytera parkvakter fr?n ursprungsbefolkningen som han tr?ffade i omr?det. Florentín menar att den kunskap han har f?tt fr?n sina m?nga bes?k i Paraguays olika regioner ?r tack vare hans m?jlighet att ?verleva var som helst i landet och hj?lpa andra att lyckas med marken.
”Jag vill se till att folk h?r kan se saker och ting v?xa och att vi inte l?mnar en ?ken ?t framtida generationer”, s?ger Florentín. ”I och med klimatf?r?ndringarna har det blivit sv?rare och sv?rare. Tillg?ngen till vatten ?r otillr?cklig och det ?r sv?rare att hitta s?dant som v?xer. Jag vill se till att de har alla resurser p? plats f?r att forts?tta odla.”
F?rutom Forestal Apepus skogsarbete och upps?kande verksamhet har f?retaget introducerat ett banbrytande tillv?gag?ngss?tt med bioakustisk ?vervakning f?r att registrera hur den biologiska m?ngfalden p? marken f?rb?ttras, med st?d fr?n International Climate Initiative genom FLILA-projektet. Lyssna p? skogens ljud, bland annat traktens f?glar, insekter och andra djur som lever i omr?det.
F?rutom projekten i samh?llet letar Forestal Apepu ?ven efter s?tt att kontrollera hur marken m?r p? deras egendom.
I ett experiment med bioakustisk ?vervakning har man spelat in skogens ljud, vilket har hj?lpt ett team med biologer att f?lja niv?n av biologisk m?ngfald runt om i skogen med artificiell intelligens och maskininl?rning.
P? Forestal Apepus alla projektplatser i Paraguay och Symbiosis platser i Brasilien kan man f? intrycket att satsningarna p? att registrera, bevara och ?teruppliva floran och faunan i varje region inte har med varandra att g?ra. Men om man gr?ver under ytan ser man att de har gemensamma m?l, som att s?kerst?lla den ?terh?mtningsf?rm?ga hos jordens naturligaste platser som har tagits f?r given alldeles f?r l?nge.
Som Mariani p? Symbiosis ins?g n?r han f?rst b?rjade t?nka p? sitt f?retag och till slut best?mde sig f?r dess namn: ”Det ?r samarbetet mellan olika arter med gemensamma f?rdelar – motsatsen till en parasit. Det jag vill uppn? ?r symbios. Det tj?nar alla p?.”
Dela artikeln
Media
-
Texten i den h?r artikeln
-
Bilder i den h?r artikeln